2 november, 2017

Preliminära slutsatser om förslaget till NOx-skatt

De flesta som läser mina artiklar är bekanta med vårt nuvarande system med NOx-avgift där förbränningsanläggningar med en energiproduktion > 25 000 MWh under ett kalenderår betalar 50 kr/kg NOx som släpps ut. Alla anläggningars inbetalningar delas med totalt inrapporterad energi som producerats och ett återbetalningsbelopp i kr/MWh återförs till anläggningarna. Den som producerar mycket energi och har låga NOx-utsläpp tjänar pengar och den som har höga NOx-utsläpp får betala.

Läs mer om nuvarande system för NOx-avgift här.

Regeringen har låtit utreda om en skatt ska ersätta nuvarande system och denna artikel är mina preliminära slutsatser från utredningens förslag (som publicerades den 1/11) och hur det slår.

Till att börja med är jag mycket tveksam om förslaget skapar någon miljönytta. Låt mig förklara mina tankar så här långt.

1. Samtliga anläggningar med en tillförd effekt > 5 MW ska omfattas. Det medför att många anläggningar som idag inte omfattas av nuvarande system med NOx-avgift kommer att omfattas av det nya systemet, oavsett drifttid eller energiproduktion. En reservpanna som enbart är i drift några få timmar per år får en ökad administrativ börda och ökade kostnader. Observera att även sodapannor och lutpannor i skogsindustrin kommer att omfattas enligt förslaget, vilka idag är undantagna NOx-avgift

2. Huvudregeln är mätning av emissioner, men till skillnad från dagens system får ett mätbortfall större konsekvenser. Den så kallade 150 %-regeln inträder redan första timmen och max 120 h per år får ersättas, därefter är det schablon-avgift.

3. Schablonskatten beskrivs slarvigt; ”I annat fall, eller om mätutrustning saknas, ska utsläppen anses motsvara 0,3 gram per normalkubikmeter”. Det står inte angivet om det innefattar våt eller torr gas, någon normalisering till en specifik O2-halt eller ej.

Låt oss nu tänka igenom och sammanfatta ovanstående 3 punkter, där punkt 3 är viktigast.

300 mg/m3n är en låg schablonskatt. Eftersom det är slarvigt beskrivet har jag räknat på det. Beroende på bränsle och vilken O2-halt anläggningen körs på motsvarar det ca 95-120 mg/MJ (jämför med dagens schablon som är 250 mg/MJ). Det gör att alla anläggningar som idag släpper ut mer än 95-120 mg/MJ bör välja att inte mäta och inte kvalitetssäkra, i nuvarande system är det ca 10-20 % av anläggningarna. Miljönytta = 0.

För en mindre anläggning som körs lite kommer en investering i mätutrustning och redovisning (ca 400 000 kr) + kvalitetssäkring/administration (50 000 kr/år) inte vara lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket gör att det kan vara mer fördelaktigt ur det perspektivet att välja schablon. Miljönytta = 0.

För mindre anläggningar som i nuläget omfattas av NOx-avgift, dvs som producerar mer än 25 GWh, är det från fall till fall om man ska mäta eller välja schablon. Ex en biobränslepanna som idag har ett årsmedelvärde på ca 85 mg/MJ tjänar något på att välja schablon jämfört med att mäta. Som argument för schablonskatten har utredarna skrivit om de regelverk som gäller för stora förbränningsanläggningar och det förslag till regelverk som finns för medelstora anläggningar. Det utredarna glömmer är att krav på kontinuerlig mätning endast finns för anläggningar > 100 MW och att om kontinuerlig mätning används så ska mätvärden valideras, dvs minskas med mätosäkerheten, som för NOx är 20 %.

Vad som inte alls framgår alls är hur man tänker mäta/beräkna en anläggnings rökgasflöde. Har anläggningen inte mätning blir det schablon på NOx, frågan är hur mängden gas ska beräknas och övervakas? Ett bättre förslag hade varit en emissionsfaktor per MWh nyttig energi.

Det finns även ett alternativt förslag där tillverkande industri ska betala en lägre avgift, närmare bestämt 20 kr/kg NOx. Beaktas ovanstående schablonregler kan rätt snabbt räknas ut att de flesta sågverk, en stor andel av pappersindustrin och stålindustrin bör välja att bara betala efter schablon eftersom differensen mellan kostnaden för verkliga utsläpp och kostnaden för schablon blir så liten att mätkostnaderna överstiger den ekonomiska vinsten. Kort sagt, välj schablon så behöver man inte trimma förbränningen för låg NOx. Miljönytta = 0.

Mina preliminära slutsatser är att förslaget på NOx-skatt kraftigt överskattar miljönyttan med en skatt. I princip verkar det vara en fiskal skatt för att stärka statskassan på bekostnad av miljön.

Läs mer här:
http://www.regeringen.se/4aa7ef/contentassets/5109c13a4d2d4b739276a2126bf7fb87/brannheta-skatter-bor-avfallsforbranning-och-utslapp-av-kvaveoxider-fran-energiproduktion-beskattas-hela-dokumentet-sou-201783.pdf