Denna, femte, artikel i min serie om verkningsgrader blir en lång artikel, så lång så att jag fått dela upp den i två delar, därmed kommer det även en sjätte artikel i serien . I denna artikel såväl som i nästa artikel kommer vi helt fokusera på metoder för att beräkna verkningsgraden indirekt. I artiklarna har jag flera gånger nämnt begreppet indirekt verkningsgrad och det är troligen den metod som används mest vad gäller många mer komplicerade energisystem såsom ångpannor och dylikt. Grunden är att det många gånger är svårt att mäta alla energiflöden in och ut ur en kontrollyta. Ofta behövs då andra metoder för att med säkerhet kunna bestämma verkningsgraden och här kommer den indirekta metoden in. Metoden bygger helt på termodynamikens första huvudsats. Här repeterar jag den inte. I sak bygger metoden på att energiflöden står i balans med varandra. I denna artikel kommer vi helt fokusera på en ångpanna och vi börjar direkt med att ta en sådan som exempel. Låt oss säga att vi använde

Denna, fjärde, artikel i min serie om verkningsgrader blir en kortare artikel. Här kommer vi koppla ihop några de lagar och kunskaper som vi berört i tidigare artiklar. Det vi nu ska gå igenom har bäring på isentropisk verkningsgrad samt vår kära första huvudsats i termodynamiken. Det vi främst ska gå igenom är vad som menas med verkningsgrader på pumpar och fläktar. Både pumpar och fläktar har som huvudsyfte att förflytta en fluid och omsätta vår tillförda axeleffekt till rörelseenergi. Detta sker främst genom en tryckökning av fluiden och genom den tryckökningen i kombination med systemets uppbyggnad får man en volymtransport. Utan att här gå in på konstruktion så kan konstateras att pumpar och fläktar byggs på olika sätt om man i systemet önskar kraftig tryckökning eller om huvudsyftet är stor transport av volym. För våra exempel spelar inte konstruktionen någon roll, här diskuteras främst vad verkningsgrad är. Verkningsgrad på pumpar och fläktar De flesta känner till att det från l

I denna tredje del av artikelserien om verkningsgrader kommer jag gå igenom skillnader och användningsområde mellan den termiska verkningsgrad som vi diskuterat en hel del om i artikel 1 och 2 och det som benämns isentropisk verkningsgrad. Det har tagit någon månad att få ihop artikeln och ta fram olika exempel. Det som ursprungligen var en tanke för två eller tre artiklar börjar allt med likna fem eller sex artiklar. Jag har även bestämt mig för att spela in artiklarna, så de kommer på youtube efter sommaren, likaså kommer jag bygga tre utbildningsmoduler i Drifttekniker-Online efter detta ämne. I de energianläggningar som jag främst kommer upprätthålla mig kring så används isentropisk verkningsgrad främst i ångturbiner men den kan användas även på kompressorer och det finns en rad likheter med verkningsgrad i pumpar, fläktar mm som vi kommer gå närmare in på i del fyra i artikelserien. Men vi börjar med en kort återkoppling till termodynamikens lagar. Återkoppling till termodynamik I

I min artikelserie om verkningsgrader har vi nu kommit till del två. Fokus i denna del 2 är på två viktiga delar — kontrollytor, tid + att vi även lägger in en hel del energilära. Grunderna i kontrollytor Vi börjar med en upprepning från vår första artikel — termodynamikens första huvudsats — Energi kan inte skapas, förstöras, bara omvandlas. Detta ger oss direkt ett centralt begrepp om energibalans, dvs. att den energi som strömmar in i ett objekt kommer stå i balans med den energi som går ut ur objektet. Vi kan åskådliggöra det med en enkel värmeväxlare med en primärsida A och en sekundärsida B: I grunden kan man säga att sida A och B kommer stå i balans med varandra och det är i allmänhet sant. Det vi kommer se senare artikelserien är det finns små värmeförluster som — beroende på isolering — läcker ut från vår värmeväxlare och att, i denna artikel, det även finns tidsfaktorer att ta hänsyn till. Just nu nöjer vi oss med påstående att A och B står i balans samt att dra upp en kontro

I en serie av artiklar kommer jag att göra en djupdykning i begrepp, definitioner och praktiska exempel som är kopplade till en energianläggnings verkningsgrad. I grunden så är verkningsgrad av största betydelser för ekonomi och miljöprestanda på alla typer av tekniska anordningar — problemet är bara att väldigt få egentligen förstår begreppet verkningsgrad och det blir då lätt att fatta felaktiga beslut om investeringar och ombyggnationer som inte i slutändan inte ger det man tror vid beslutstillfället. I sin enklaste definition är verkningsgrad ett enkelt begrepp — förhållandet mellan den energi man får ut och den energi man stoppar in. Matematiskt: η= Ut/In. Verkningsgraden kan inte bli över 1, då är det en evighetsmaskin. Så långt är verkningsgrad väldigt enkelt och väldigt okomplicerat — men, så fort man skrapar lite på ytan så blir det väldigt mycket mer komplicerat. I grunden hävdar jag att fem stora faktorer ställer till det: Vad menar vi med nyttiggjord energi? Vad menar vi me